Mossor och lavar

Mossor och lavar är två stundvis till synes lika växter, men de skiljer sig åt på flera olika vis. Bägge kan växa på sten och har inget rotsystem och tar upp vatten från sina bladliknande utskott. Där tar även likheterna slut.

Mossa trivs på ställen med stora mängder fukt och gärna skugga, så att fukten stannar kvar. Mossor är oftast gröna i färgen och suger upp vatten samt näringsämnen med stöd av porer i sina bladliknande utskott eftersom de saknar adekvat rotsystem för denna uppgift. Istället kan vissa mossor använda rotliknande utskott som förankrar växten tillsammans med underlaget.

Mossa växer i marker som är fattiga på näring, sura samt blöta, t.e.x. dåligt skötta trädgårdar. Mossa är under normala förhållanden – med duglig dränering, önskvärt pH-värde och ordentligt gödslat – inte lika motståndskraftigt som vanligt gräs, men då förhållandena ändras tar mossan över och brer ut sig.

Mossa kan i regel klara av att bli uttorkade under längre perioder, och när det åter blir vått och fuktigt så kommer mossan att föröka och sprida sig. Mossa trivs även att växa på material så som asfalt, betong, eternit, tegel samt skiffer, vilket medför att de kan kom igång och växa på taket.

Det är betydelsefullt att man håller efter sitt hustak så att mossa inte ska kom igång och växa på det eftersom det leder till att fukt hålls kvar på taket och i små materialsprickor. När vintern och kylan därefter kommer, kan det leda till att takpannorna går sönder och man får fuktskador samt mögel på vinden och resten av huset. De vanligaste mossarterna är husmossa och väggmossa.

Lavar å andra sidan, växer gärna på torra och soliga platser. De är en symbios av en svamp och en alg. Svampen har till uppgift att uppgå till stomme samt beskydd åt algen samt att suga upp näring och vatten. Algen bildar i gengäld energi genom fotosyntes från den upptagna näringen. Vanligtvis är lavar grå till färgen, men många andra färger finns.

Lavar saknar stjälk, rotsystem samt blad och tar upp vatten och näring ovanifrån och de är väldigt känsliga för luftföroreningar. Lavar har inga bekymmer att bestå helt utan vatten utan sjunker ned i så kallad torrdvala där ingen tillväxt sker. De vanligaste arterna av lavar är islandslav och renlav. Islandslav har en lång tradition i olika maträtter, bland annat sallader.

Lavar föredrar att växa på kala ytor, så som sten, trä, bark samt jord, men de kan även florera ihop med örter samt mossor. Vissa lavar växer på trädstammar och ges då sin näring genom vatten som sipprar över växten. Det innebär en långsam tillväxt för laven.

Andra lavar växer på stenar och utsöndrar då olika syror som långsamt löser upp stenen och utsöndrar diverse mineralämnen som laven kan ta upp. Artindelning när det gäller lavar är ibland invecklad, eftersom det i själva verket rör sig om två arter – en svamp och en alg, men växtsättet och utseendet ger laven sitt namn och det är främst svampen som avgör på vilket vis laven växer och hur den ser ut.

Mossor och lavar är alltså ganska vitt skiljda, när man tittar lite närmre på det! Vill man få undan mossor och lavar är det enklats med Fulstopp – spruta på och regna av.